Året som gått del 1

Dags att summera året som gått. Ett av de största åren i mitt liv vågar jag mig påstå.


JANUARI

Vi firade in det nya året med för mig nya bekantskaper. Jag var smått rödhårig och rund om magen.


Året kunde kanske fått en bättre start. Som det var fick jag börja med att avliva min älskade hund och det gör fortfarande ont i hjärtat. Min fina kloka roliga Taxameter.



Jag och maken åkte till Stockholm och rådde om varandra ett par dagar.

FEBRUARI
I februari fyllde jag 32 och det firades med Afternoon Tea-kalas. Jag fick en hett efterlängtad väska i present av min man och jag spenderade Alla Hjärtans Dag med min brorson på bio. Bästa daten ever!
Vi började så smått att fixa till Kottens rum och fick se vår lilla buse i 3D men det gjorde inte det faktum att vi skulle bli föräldrar så mycket verkligare...






MARS
I mars slutade jag jobba då det egentligen bara var två veckor kvar till jag skulle föda (nu blev det ju 5 veckor...).
Jag vaggade runt med min badboll, fikade på ballkongen och boade mest hela tiden.


APRIL
I april, närmare bestämt den 21:a, 19 dagar över tiden kom äntligen vår lilla Kotte. Allt annat som hände den månaden är ett enda töcken och livet efter blir sig aldrig mera likt!


MAJ

Under maj tampades jag med en hungrig bebis ett par veckor men till slut klargjorde sköterskan på BVC att det var sinande mjölk det handlade om. Ersättning blev räddningen.
Vi tog vår första tur till sommarstället med Kotten. Trötta men glada.
Det mamma-fikades en hel del, värmen var mycket uppskattad :)

Oh ja just det, jag kom i ett par vanliga jeans igen. I och för sig makens men det var ändå stort!





Juni
Juni var härligt varmt, nästan lite för bra för en liten och playan. Därför hängdes det en hel del i vackra Slottsträgården. Och hos mamma och pappa. Svärföräldrarna kom på besök.
Kronprinsessan gifte sig och jag gjorde smörgåstårta som pga sjukdom blev för mig och svägerskan att sätta i oss.
Vi firade en utomordentligt trevlig midsommar (bästa på år och dar) hemma hos Ella och H.
Jag och maken tog en tur till Österlen. Jag såg ett par som tappade sitt barn ur vagnen ner i kullerstenarna och hade ont i magen i flera timmar (det gick bra för bebbsen). Insåg att mamma-nerverna börjat växa även på mig...




Det var första halvåret det. Nästa kommer imorgon.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0