Nu börjar allvaret

Vi blev kvar i huset i skogen fram till lördag lunch. Ingen annan plats är så rogivande och avkopplande som huset i skogen. Energierna är så bra i den där stugan, lugnet lägger sig så fort man kliver innan för dörren. När jag var tonåring fanns det ingen plats på jorden som jag fann så urbota tråkig som huset i skogen. Idag har jag inga som helst problem med att slöa bort ett par dagar där. Äta lång frukost, gå en promenix i skogen, sova lite framför brasan, äta igen, spela kort, äta lite till och sen kanske klämma in en liten extra lur innan man äter en rejäl middag, dricker rödvin i mängder och löser världsproblem. Vi behövde det här stoppet på vägen, maken och jag. Imorgon börjar han sitt nya jobb och jag ska dirigera hela flyttlasset in i vår nya lägenhet. Så det bekväma lyxliv vi lagt oss till med de senaste sex veckorna när maken varit ledig är nu officiellt över. Mer rutin och vardag och mindre leva för dagen med andra ord.


Bästa stugan.

Det tog ett tag innan vi fick igång vattnet så vi fick tina snö vid den öppna spisen.


Att spana efter Lisa på golvet är nog det mesta spännade man kan göra i hela världen.


Lisa själv tyckte att det var tryggast i mattes knä - dit inga hårda babynypor når.

Kotten åkte pulka på den korta men väldigt uppfriskande promenaden.

Lite sol bjöds det på till slut.

 

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0