Fyndat med gamla anor

Jag lever efter devisen att inredning ska få ta tid.
Att hetsköpa en massa saker för att "fylla" ett hem ligger inte riktigt mig för.
Men när jag hittar något som känns rätt i magen så är lyckan total.
I lördags gjorde jag ett riktigt lyckofynd till vårt sovrum.
En 100 år gammal byrå - en släktklenod - som funnits i samma familj i alla år men som nu fick "offras" pga platsbrist.
Den passar så perfekt i vårt sovrum och den blev vår för blygsamma 400 kronor!






Amningen

Amningens vara eller icke vara är en het potatis.
Vi har nu gett ersättning, en liten skvätt varje dag sedan i torsdags och det står ganska klart att Kotten behöver mer mat än vad mina små stackars rattar producerar för tillfället.
Jag är dock lite rädd för att ge bebbsen för mycket ersättnig med en gång, då kanske vi ger Kotten värsta magknipen istället och helst av allt vill jag ju att amningen ska fungera, om inte annat som komplement.

Men trots ersättningen så är det en långt ifrån glad bebbse som vi tampas med från morgon till kväll.
Han är ledsen för det mesta, nöjd blir han om man går med honom, alternativt tar en promenad med vagnen.
Att lägga honom i vagnen när man är hemma är helt uteslutet. Han SKA vara i famnen, 24/7 och helst ska man gå med honom för att hålla tårarna borta.
Han har sina glada, pigga tillfällen men dessa är ganska sällsynta och varar i snitt i 5 minuter.
När man som nu i helgen flera som hjälps åt att trösta, bära, vyscha och rulla vagn så är det så klart helt ok.
Men i veckorna när jag sitter med ett barn som skriker bara jag lägger honom i vagnen för att borsta tänderna, då är livet mindre kul, både för honom och för mig.

Troligen räcker inte mängden ersättning för att göra honom mätt så därför har vi bestämt oss för att succsesivt öka dosen.

Om det är så att Kotten till slut väljer att helt rata rattarna så får vi helt enkelt leva med det.
För så slutkörda som både jag och min son är just nu det håller inte riktigt i längden.

(Går)-dagens

Som jag inte hann lägga upp igår kommer idag.
Och dagens hann jag så klart inte fota, jag som har varit på kalas och allt :)


T-shirt; ACNE, Kofta; Tommy Hilfiger, Halsband: H&M, Örhängen: Gina Tricot, Byxor; Twist& Tango, Skor; INDISKA.

Lördag - när en lördag är som bäst!

Vi fick en kanonhärlig dag igår.
Efter ett par ärenden åkte vi till Strandhuset, Malmös helt klart trevligaste sommarrestaurang.
Där mötte vi upp Emmie och hennes man för lunch i solen.
Efter att vi tryckt i oss både pasta och Ceasar-sallad promenerade vi bort till hamnen och tillbaka innan vi begav oss hem igen.


Livet på en pinne!


Emmie - i sina piloter...


...och hennes man i sina piloter :)


Gruppfoto är ju alltid lika festligt :)



Moi i mina absoluta favoritörhängen - men min absoluta favoritman vid min sida!


Jag har börjar utveckla vad som kan anses som en osund fascination för broar.
Finast av dem alla är SJÄLVKLART Öresundsbron!


Maken rattade vagnen!


Thank heaven för ersättning

Jag blandade ihop minsta dos av bröstmjölksersättning som maken sedan fick ge Kotten med flaska.
Han drog i sig rubbet på ett par minuter.
Jag tror att vi har hittat roten till problemet.
Min lättnad visste inga gränser och Kotten verkade helnöjd.
Nu återstår att se om det kommer att påverka amningen eller ej.

Floppigt värre!

Sverige missar finalen i Eurovision.
Kanske dagens största I-landsbekymmer men ändå!
Anna var ju bra och förtjänade en finalplats tycker jag...

Dagens

Kotten roar sig i baby-gymet så jag passar på att slänga upp en dagens när jag ändå är igång!

Tunika: Gina Tricot, Tights: ONLY, Jeansjacka; ONLY, Tofflor; INDISKA, Solbrillor: RayBan

Nu är någon trött på gymmet...

BVC - viktkontroll

De senaste 2 veckorna har inte precis varit någon dans på rosor.
Kotten har varit extremt missnöjd och ägnat större delen av sin vakna tid med att uttrycka detta i form av vrålskrik.
Nattsömnen har även den blivit lidande av detta och för det mesta har jag sovit upphackat, 2-3 timmar åt gången.
Detta har gjort både mig och maken till ganska buttra figurer som gjort det bästa för att inte ta ut frustrationen på varandra. För egen del har jag föredragit när Kotten har sovit och både en och två gånger har jag funderat på varför vi gav oss in i det här över huvud taget.
Man känner sig ganska låg och en smula oduglig när inget funkar och ens barn verkar konstant trött på tillvaron.

Men idag på BVC fick vi det som förhoppningsvis kan vara förklaringen.
På 2 veckor har Kotten bara ökar 160 gram i vikt, det vill säga alldeles för lite.
Det verkar med andra ord som att mjölken inte räcker till (trots att det känns som att jag inte gör annat än att amma...).
Jag fick rådet att testa ersättning.
Självklart hade jag föredragit att amma 100% men om en flaska ersättning per dygn kan göra mitt barn till ett gladare barn så tänker jag inte ens fundera på saken.
Idag blir det helt enkelt ersättning till kvällmål och så är det med det!

Sparris

Det visade sig vara ett strategiskt ganska smart drag att bosätta sig i samma hus som makens morbror.
För förra veckan fick vi en burk egenproducerad honung.
Igår var det en stor knippe hemodlad sparris som bjöds.
Lyxigt värre!


Nu har helvetet frusit över!

Idag blev jag av med min Latte-mamma-oskuld.
Jag och Ella rattade våra vagnar till Slottsträdgården och åt lunch... ...och drack latte... - så klart.
Det var vi och ca 150 barnvagnsmammor till som hängde i solen.
Satt man tyst ett stund hörde man inte det sobra sorlet av vuxna människor som samtalade, utan 50 olika tonarter av bebis-gnäll.
För ett år sedan hade antagligen både jag och Ella lagt benen på ryggen och sprungit där ifrån.
Idag kände vi oss som en del av en större gemenskap (sanningen är den att det inte finns så mycket annat att göra med spädbarn, man fikar och promenerar, that´s it...).
Ja herregud - det är det jag säger, man ska f*n aldrig säga aldrig :)


Självklart var jag uppsvidad i klockren Latte-Mamma-Outfit:
Farfarströja: Indiska, Skärp: Pieces, Byxor: Twist & Tango (fynd från
Freeport i söndags), Jeansjacka: ONLY, Skor: Converse och för att toppa upp det hela: Polarn & Pyret-randig halsduk från H&M.

Helg i stugan

Helgen var fantastiskt trevlig och fantastiskt utmattande.
Att dra iväg med en bebbse för första gången tar på krafterna.
Dessutom har Kotten varit på osedvanligt dåligt humör den senaste veckan.
En övergående period helt säkert - men inte mindre tröttande för det.

Men det bjöds på härligt väder, god mat och trevligt sällskap.
Och både tågresan och bilresan hem gick strålande, vilket kändes mycket bra!


Första färjeturen ever. Mitt barn verkar köra på devisen "ju bullrigare dessto bättre.
Både på tåget och färjan sov han som en klubbad säl...


Lisa var så klart på plats!


Morgondimman var helt magisk.
Fördelen med att ha barn är ju att man kommer upp i tid för att hinna se den här typen av skådespel :)



Fåren var på plats i år igen!


Det bjöds på riktig skärgårdsmat.


Den sminkade osanningen om påsarna under mina ögon...


...och den osminkade sanningen om dem samma :)


Att tvingas överge ett barn

I onsdags blev Kotten en månad.
Det är på alla sätt och vis helt galet.
Å ena sidan känns det som det var igår jag låg på BB och skrek som en stucken gris.
Å andra sidan känns det som att livet före Kotten inte ens har existerat.

Sen jag fick barn tänker jag ofta på in farmor.
Två år innan hon fick min pappa och innan hon hade träffat min farfar blev hon gravid med en annan man.
De två var inte gifta och mannen i fråga var inte särskilt intresserad av att gifta sig heller så han åkte till England för att engagera sig i andra världskriget. Kvar i Sverige var farmor med ett oäkta barn i magen.
Mannens mamma, barnets farmor, ville adoptera sitt ofödda barnbarn men hennes man sa nej.
Så för farmor fanns ingen annan utväg än att lämna bort sitt barn till två främmande människor.
Efter att farmor fött sin dotter fick hon ha henne hos sig en hel månad innan fosterföräldrarna tog över.
Tänk - en hel månad fick hon chansen att bekanta sig och förälska sig i sitt barn innan hon tvingades lämna henne ifrån sig henne.
Jag kan inte för mitt liv föreställa mig hur fruktansvärt detta måste ha varit.
Min farmor träffade min faster en gång när han var 6-7 år gammal men sedan bröt hon kontakten. Min gissning är att det var för smärtsamt att se henne men inte få ta henne med sig.

När min faster var omkring 30 och själv hade fått barn beslutade hon sig för att söka upp min farmor och de sista 30 åren av farmors liv hade de kontakt. Bland annat uppmuntrade min farmor min faster att utbilda sig, något som hon inte gjort utan farmors stöd.
På ett sätt tror jag att farmor och min faster repade sin relation under de sista 30 åren, det var inte min farmors beslut att lämna ifrån sig sitt barn.
Men frågan är om man någonsin kommer över sorgen att ha tvingats ge upp sitt barn!?


En liten Lady

Världens bästa kusin skickade en handgjord Taxameter till Kotten.


Hur fin är inte den!?

Mot Götlaborg!

Jag pratade med mamma igår - hon är i stugan med pappa.
- Åhhh tänkte jag avundsjukt, jag vill också vara in stugan.
Sen kom jag på en sak. Jag kan också vara i stugan, jag är ju mammaledig got dammit.
Så jag ringde syrran och frågade om inte hon ville agera sällskapsdam och joina mig på ett tåg mot Götet.
(Jepp jag är en mupp men jag kände att en tågresa på egen hand med 1-månads bebis was way to daring...)

Så på torsdag ger sig Kotten ut på sin första tågtripp.
Maken kommer efter på fredag.
Härligt!


Ingen sommar här inte!

Det är inte för inte som man blir lite less på alla sommar-rapporter från bloggarna norr över.
I Skåne har det varit Oktober-stormar precis hela helgen.
Men jag klagar inte.
Det har varit härligt att ha maken hemma hela helgen och få leva lite normalt liv utanför soffan ett par dagar.

Vi har:
- Tagit kotten på sin första utrikestur, utan pass (crazaaaaaaaazy). Visserligen bara för att droppa svågern på
Kastrup men still, utlandet är utlandet.
- Ätit vuxen parmiddag med Ella, H och Baby A.
- Glömt en hel lassage på balkongen. Nästa morgon var den marinerad i härligt regnvatten.
- Jag har varit och handlat på helt egen hand. Det var inte alls så kul som jag trodde, jag saknade kotten.
- Varit hos Hanna och blivit klippta, jag och maken, kotten tittade på. Han var oerhört nöjd HELA tiden (nytt rekord).
- Varit på utflyttningsfest i Sebbens penthouse. Underbart är kort - en halvtimme mäktade vår duktiga son med (och hans övertrötta föräldrar). Halv elva styrde vi kosan hemåt och avslutade lördagkvällen i soffan med Vem Vet Mest. Sjukt soft!

På biltur. Kotten föredrar helt klart att sova gam framför flodhäst.


Jordgubbs-swiss!

Jordgubbssäsongen is back - som jag har längtat.
Jag kommer att köra den här efterätten hela sommaren.
Dels för att den är busenkel men mest för att den är godast i världen.

Ta en styck marängbotten, bred på ett lager vispad grädde.
Skeda därefter på vaniljglass och toppa med skivade jordgubbar.

Jisses, godare än så här blir det inte - I promise!



Vitlökskyckling

Idag äter vi den här rätten till middag.
Enklare än enklast och SÅ gott (förutsatt att man är ett större fan av vitlök då...)

Serveras med fördel tillsammans med ris och om man orkar, en smarrig sallad!

PS. Det går minst lika bra med en lättare variant än vispgrädde. Det skar sig när vi gjorde det med MiniMat men för smaken skull spelar det ingen som helst roll... DS.

Back up!

Alla vet att man bör ha en ordentlig back up på sin dator.
Jag vet det och ändå har jag inte gjort en ordentlig back up på min dator på 4 år.
Dvs om något skulle hända med min dator så skulle de sista 4 årens bildbevis av mitt liv gå upp i rök.
För ett år sedan köpte min man en extern hårddisk som hans ex skulle lägga upp alla deras gamla foton på.
Förra helgen fick vi tillbaka hårddisken.
Perfekt tyckte jag och la över även mina bilder på den.
Dagen efter drar maken hårddisken i golvet och nu fungerar den inte längre.
Då insåg jag att Online-lagring är det enda rätta.
Så jag gjorde lite efterforskning och kom fram till att diino.se verkade vara en bra lösning.
Så för 495:- per år är jag nu back up så det räcker och blir över.

Nu kan maken dra även datorn i golvet - det gör inget.

Och eftersom jag vet att min älskade man läser denna blogg då och då vill jag passa på att säga:
Sorry att jag hänger ut dig på detta viset men ibland är du bara FÖR klantig :)


Dagens - i förrgår

Det här hade jag på mig i förrgår när jag var ute och fikade med Ella och hennes fantastiskt trevliga svärföräldrar.
Tyvärr tycker ju Kotten att det här med outfit-bilder är så där ball så därför får mammsen lägga upp dem när det passar honom :)

Jacka; H&M, Linne; H&M; T-shirt; H&M, Kofta; ZARA; Shorts; H&M, Scarves; Mssoni, Halsband; Efva Attling; Klocka;  TRIWA; Skor; Minnetonkas


En lååååååååååg dag!

I natt sov kotten mellan midnatt och halv sex.
Sweet tyckte jag.
Men han tog igen det idag.
Från det att han bestämde sig för att stiga upp runt klockan nio fram till klockan tio ikväll har han varit all over sin mummy.
Undantaget ett långpromenad ner på stan och tillbaka.
Jag lyckades dess utom sno en tvättid av grannen, jag trodde vi hade tid idag men det var i själva verket i morgon.
Det är ju inte så att man stannar upp och dubbelcheckar när man ÄNTLIGEN har fått sin kotte att komma till ro i vagnen.

Övrig tid idag har annars sett ut som följer:
1. Kotten tjuter för full hals.
2. Mamman försöker trösta genom att amma.
3. Kotten somnar.
4. Mamman pustar ut.
5. Kotten sover en kvart.
6. Kotten vaknar och börjar tjuta igen.
7. Mamman börjar om med att trösta och amma...

Nog för att jag förstod att jag skulle vara bunden till hemmet som småbarnsmamma, men kedjad i soffan, det var mer än vad jag hade räknat med.
Nu ber jag en stilla bön att natten ska bli något lugnare än de senaste 6 timmarna varit...

By MB

Inspirerad av Whitneys sätt att bära färg budade jag hem två kjolar från Tradera.
Den ena kom med posten här om dagen.
En sprajlans ny Malene Birger kjol för 130,-ink. porto som sitter som en smäck.
Den kommer att bäras med Minetonkas eller lädersandaletter, vitt linne och jeansjacka!
Tjusigt!


Whitney Mania

The Hills är kanske ingen större inspirationskälla stilmässigt.
Annat är det med The City, där den ena bruttan är hetare än den andra.
Hetast av alla är Whitney!
Älskar hur hon mixar mönster, vågar färg och lyckas se kvinnlig och flickig ut på en och samma gång.
Hon är min absoluta stilförebild i sommar!


Leopard - är man hemmafru så är man!

Till min stora lycka (och makens olycka, han delar inte alls min och de Svenska Hollywoodfruarnas fascination för Leopardmönster) fick jag på mig ett par normala brallor idag. Jag köpte dessa på rean på Fields veckan innan jag fick reda på att jag var gravid. Misstänkte hur läget låg till och att jag antagligen inte skulle kunna använda dem hela hösten. Men om jag inte missminner mig helt tror jag att jag pröjsade 75 dkkr så det kunde kvitta.
Tilläggas bör att brallsen har en ganska generös strech OCH sitter mer än lovligt tight i midjan.
Men det kvittar - normala byxor är normala byxor!




T-shirt; ZARA, Kofta: E-bay, Byxor, Vila, Skor; Converse, Halsband; Efva Attling, Klocka; Triwa.

Tartan

Hur fin är inte den här outfiten.
En sån kjol borde man kunna fixa till själv.
Eller mamma kanske kan pyssla?
Eller så pysslar jag medan mamma rattar kotte...?


Bild

Argyle lite som på Whitney

När jag gick hemma och väntade på kotten så plöjde jag hela säsong 1 av the City.
Nu för tiden blir det en del timmar i soffan när den där lille gossen ska ammas så därför har jag gett mig på The Hills, i brist på annat (christ, man blir nästan mörkrädd för den där Spence...)

Jag kan inte direkt säga att de första säsongerna bjuder på någon större stilinspiration men i ett av avsnitten hade Whitney Port på sig snyggaste Argylemönstrade Cashmere-tröjan och en sån blev jag galet sugen på.
Och som den E-bay räv jag börjar bli lyckade jag spåra en för futtiga 275 kronor.
Blir fin fin med mörkt blå stuprörsjeans och cognacsfärgade stövlar.


Sonia - äntligen

Idag fick jag äntligen inviga min Sonia by H&M-tröja.


Tröja: Sonia by H&M, Linne: H&M, Kjol; Monki, Skor; Adidas, Halsband; Gammal present.

Förlossningen

Tisdagen den 20:e april åkte vi till MAS för en tredje överburenhetskontroll. Jag hade vid det här laget gått 42 hela veckor + 17 dagar men mådde oförskämt bra. Min önskan var att låta det hela komma igång av sig själv men det fanns inga indikationer på att det var på G och vid det här laget började det bli snålt med fostervatten så därför blev jag inlagd på en näst intill fullbelagd Förlossningsavdelning. Klockan 16.00 fick jag en omgång gelé och sen bevakades jag i en timme. Effekten av gelén uteblev. Klockan elva på kvällen var det dags för gelé-dos nummer 2. Den här gången gav det lite effekt men långt ifrån några riktiga värkar. Maken skickades därför hem och jag la mig för att sova. Jag erbjöds avslappnande medicin om smärtan itog men jag var rätt så säker på att det inte skulle behövas. En timme senare fick jag äta upp mina ord och drog så ledes i mig en pillercocktail. (Först får man inte äta någonting på 9 månader men när det är dags proppar de en full med droger, som men annan junkie.) Lyckades sova en timme innan jag vaknade av att smärtan blev kraftigare. Klockan tre på natten blev jag överflyttad till Prenatal - Förlossningen var fullbelagd och mitt rum behövdes till någon som faktiskt skulle föda.
Fick en och en halv timmes sömn innan jag vaknade av att värkarna började komma igång. Ringde maken som var på plats runt halv sju på morgonen och strax där efter drog cirkusen igång på allvar. Själva förlossningen är för mig ganska luddig. Jag hade sinnessjukt ont, och var samtidigt lite chockad. Dels för att det gjorde SÅ ont, det hade jag aldrig kunnat föreställa mig, och dels för att jag hanterade smärtan så dåligt. Jag har normalt sett en ganska hög smärt-tröskel och jag tycker att jag känner min kropp bra men det här gick absolut inte att kontrollera.

De första timmarna var jag kvar på Prenatal, Förlossningen hade fortfarande fullt upp men det var bara positivt för på Prenatal fick jag en egen barnmorska som hela tiden stod på stand by. Efter hela "här-får-du-lavemang-säg-god-bye-till-din-värdighet-proceduren" fick jag tre nålar i skallen (Whisky-pinnen) men det var inte till någon större hjälp. Då fick jag den något mer effektiva TENS till min hjälp. Men så fick jag en värk som i princip höll i sig i tio minuter och då plockade BM fram det tunga artilleriet, en spruta morfin rakt in i skinkan. Jag har aldrig tagit droger och det här kommer definitivt inte få mig att börja, jag var HELT borta. Men inte tillräckligt borta för att känna av nästa tio minuters värk som vägrade ge sig. Då äntligen fick jag klartecken på att få komma in på förlossningen. En välmenande sköterska kom in med en rullstol och frågade om jag kunde "hoppa upp". Jag kommer inte ihåg vad jag svarade men det var nog inte särskilt trevligt. Till slut la de mig på en brits och körde mig genom receptionen över till Förlossningen.
Jag SKREK hela vägen. Nu när jag tänker på det så här i efterhand framstår jag lite som en mad person men just då var det helt utom min kontroll.
Inne på förlossningen fick jag äntligen bekanta mig med Lustgastuben och jisses vilka bra kompisar vi blev. Jag tror inte jag släppte den där masken en sekund från det jag fick den i mina händer. Att ta lustgas var lite som att uppleva sin första fjortisfylla igen. Så jag svävade mellan gamla minnen från en svunnen tonår och tillbaka till nutid och det faktum att jag låg och födde barn. Märkligt, man kände sig liksom lite "busig", som om man gjorde något man inte får eller borde.

Krystvärkarna som alla pratar om som en lättnad när de väl kommer var för mig det värsta. Vid det här laget var jag helt slut eftersom öppningsskedet gått så fort (Epiduralen "missade" jag, det var för sent för den när jag väl kom in på Förlossningen) och jag kände inte riktigt att jag mäktade med. När min svärmor väntade min man gick även hon tre veckor över tiden innan hon blev igångsatt. Men maken var inte särskilt sugen på att komma ut och till slut blev det akut kejsarsnitt eftersom han höll på att stryka med. Eftersom våra graviditeter varit så lika hela vägen var jag livrädd för att det inte skulle fungera i slutskedet och att samma sak skulle upprepa sig för mig som för min svärmor.
Så till slut, efter en halvtimmes (?) krystvärkar då jag skrikit som en stucken gris utan resultat bestämde jag mig:
- Nu ska ungen UT!
Så jag slutade skrika och krystade för kung och fosterland.
Och ut kom han.
Klockan 13.22 onsdagen den 21:a april 2010!


Dagens

Svärföräldrarna gjorde ett mellanstopp hos oss på vägen hem till Schweiz.
I morse tog sig svärmor ann kotten så att jag fick duscha och klä mig i lugn och ro.
Ser med spänning fram emot hur det ska gå imorgon då jag faktiskt är själv för första gången.
Min kotte vill nämligen gärna ligga PÅ mig och sova. Han kan lätt sova 2 - 3 timmar på mitt bröst.
Men lägger jag honom i vagnen så börjar han gny efter ett par minuter.
Än så länge är han ju ganska liten så det kan väl vara ok men förr eller senare får han nog ta och vänja sig vid att klara vagnen på egen hand mer än 5 minuter.
Livet har verkligen fått nya problem att lösa...

Men tillbaka till dagens:

Jeans: ACNE, Amningslinne: H&M, Tröja, CUBUS, Halsband: Efva Attling (som jag fick av maken på BB. Det är inte klokt vilken mighty fine man jag har :)

Honing

Makens morbror har hus på Hven och där ägnar han sig åt biodling.
Här om dagen  kom han och knackade på och lämnade en burk av sin hemproducerade honung.
Förstå min lycka - jag älskar honung!


Be prepared

Imorgon går maken tillbaka till jobbet och lämnar sin lite småskraja fru hemma.
Jag har iallafall preppat kaffekoakaren redan ikväll.
Just in case...


Party Stass

Första kalaset med kotten avklarades igår.
Min moster fyllde 60 så det blev till att dra på sig något annat än makens trasiga jeans.
Tyvär fick jag inte till en enda helfigursbild.
Huvudingredienserna var iallafall följande:


Skinnjacka: ZARA, Halsduk: Missoni, Ballerina; Acne.

Accompanjkerat av vit tunika från Gina och leggings från ONLY.

Gammal är äldst

Han är visserligen gammal som gatan - Mr Armani.
Men oj så stilig.


Bild

Ett par rikiga jeans - äntligen

Fick på mig makens jeans idag - nästan värt att fira lite :)
Har även på mig en gördel som jag köpte i USA, som ska hjälpa till att stötta musklerna i mage och rygg.
Inte världens mest bekväma men någon timme om dagen ska nog göra susen.



T-shirt: Victorias Secret, Amningslinne: H&M (världens bästa), Jeans: ACNE, Skor, Minnetonkas.

RSS 2.0