Att sätta bo
Ända tills vi kom dit. För det första hade fotografen troligen använt det fetaste bredvinkelobjektiv han kunde hitta. Rummen var löjligt små gentemot hur de upplevdes på bilderna. För det andra var det en oäkta förening och för det tredje planerades, enligt årsredovisningen för ett stambyte under 2013.
Slutligen var mäklaren den drygaste kvinna jag mött på länge. Arrogantare tanta får man leta efter.
När jag frågade om stambytet så drar hon till med att det kanske bara ska spolas, det är inte riktigt klart än…
Jag: Ja men i årsredovisningen står det att det är planerat till 2013.
Mäklartant: Ja men det vet man inte, de kanske kollar över dem och beslutar sig för att det räcker med att spola.
Jag: Ja men så står det inte i årsredovisningen.
Mäklartant: Nä men den är från 2009 och 2010 års redovisning är inte klar än. De kanske bestämmer sig för att skjuta på stambytet ytterligare ett par år.
Jag: Ehh ok, men då säger vi så då!
Att hon inte avslutade med att klappa mig på huvudet var förvånande, för det var den attityden hon tilltalade mig med.
Ett par minuter senare är det en annan spekulant som frågar om takhöjden var på mäklar-åbäket drar till med 2,70. Det köpte inte spekulanten som därför själv provmätte. Den faktiska takhöjden var 2,40. Lite skillnad.
Vi hade eventuellt kunna tänka oss att buda på lägenheten men den där mäklaren fick stå för avgörandet. Det blir med andra ord inte Kungsholmen inom en snar framtid.
Den här bilden är lånad från Hemnet (kommer inte ihåg vilken mäklare). I den här lägenheten skulle jag gärna bo. Den kostade tyvärr 16.000.000. Och då ingick inte möblerna...
Jag vet precis hur sånt där går till. Har en kompis som är mäklarfotograf, han visade mig alla knep en gång. Den killen kan få en kokvrå att se ut som stora salen på Berns.
Problemet är ju att man blir besviken istället för positivt överraskad. Och man vill inte bli besviken när man ska till att köpa sitt hem.
Gärna snygga bilder, men inte förskönande :)