.

Jag har utan tvekan världens bästa pappa!
För ett par veckor satt jag i mamma & pappas trädgård och höll Taxametern sällskap i väntan på att mammsen skulle komma hem från sin seglarskola ("Fendern älskling").
Då det denna dag faktiskt var riktigt högsommarvärme (ja jag tjatar men va fan det är typ 15 gradet ute idag) så lånade jag pappas fin-fina Pannama-hatt.
När jag skulle köra hem försökte jag "glömma" hatten på huvudet, då jag tycke att vi passade så förträffligt bra ihopa - jag och hatten.
Men se det gick inte - mamma fick direkt tokspel.
"Det var ju pappas fin-hatt som han alltid hade när han går på kalas (tillsammans med de röda kalas-byxorna då får man anta...)".

Well - jag skickade iallafall ett MMS till pappa och uttryckte min kärlek till hatten.

Sen följde veckor av sökande land och rike runt för att hitta en lika fin hatt som pappas. Jag kammade till och med varenda marknad vi besökte i London på passande substitutmen nope.
Ingenting matchade pappas orginal.

Men igår när jag pratade med mamma (familjen Taikon pratar och mailar med varandra ca 5 ggr om dagen nu, för att försöka synka Grötö-semestern. Vi är bra på mycket min familj, men kommunicera det är vi inge vidare på. Och då arbetar ändå 4 av oss med just kommunikation) så meddelande hon att pappa hade hittat en NY kalas-hatt!
Meaning att jag får ta över Panama-hatten!
Som sagt, det är inte alla som har turen att ha världens bästa pappa!



Ser lite små-lurig ut. Det är jag inte - just for the record!