.

Vaknade imorse och mådde allt annat æn tipp-topp.
Men då jag hade en viss kænning om att det skulle falla tillbaka till mig imorgon om jag inte gick till jobbet idag så besløt jag mig før att bita ihop.
Fick mina misstankar bekræftade nær jag ringer in før att sæga att jag ær sen och får høra att min chef ær hemma idag.
Så jag tar min sorry lilla rumpa och slæpar mig till jobbet dær min 27-åriga kollega och tillika tant væntar.
Hon ær værldens søtaste men så långsam att man blir gråtfærdig bara av att tænka på det...

Well dagen går hyftsat bra, jag børjar komma ikapp, extrapersonalen ær i tid och jag børjar tro att jag faktiskt kommer hinna ikapp med allt jag ska ikvæll.
Och preeeeeeeeeeecis nær jag børjar pusta ut, då - då:
SPYR en av extratjejerna ner hela sig sjælv.

Ja det ær jag och Murphy´s Law - vi håller ihop som Bill & Bull vi!