Då var vi på banan igen då...

Jag borde försöka göra något åt min morgontrötthet (typ gå och lägga mig i tid...).
Särskillt dagar som denna. Jag väntade två vilt främmande män på besök under tidig morgon.-
En som skulle byta el-mätare, en som skulle kolla på mitt förbannade bredband (äntligen).
Och trors att jag vet om att de ska komma så lyckas jag ändå inte pallra mig upp ur sängen i tid och göra mig själv i alla fall i närheten av decent.
Istället väcks jag på ett obamhärtligt sätt av en smärtsamt hög dörrklocka.
Får alltså gå och öppna i pyjamas, morgonrock och veckans snyggaste sjusovarfrille.
Blir således smärtsamt medveten om att jag bor i en etta, jag kan inte riktigt gå någonstans och byta om och dessutom står EON-gubben på en pall i dörren till min garderob med perfekt utsikt rakt ner i min underklädeslåda - great!

När han äntligen är färdig hoppas jag på 10 minuters paus så att iallafall hinner dra på mig kläder.
Men Nej då!
Jag hinner knappt stänga dörren efter EON förrän det plingar till igen.
Entre: COMHEM!

Han slår sig ner vid datorn och kopplar upp sig och naturligtvis fungerar bredbandet flawless!
Jag lyfter lite desperat telefonen för att dubbelkolla (den har ju inte heller fungerat på 2 veckor) och den fungerar naturligtvis också precis som den skall!
Kände mig lite som en sån där desperat gammal tant som har  för många katter och för få vänner - suck!

Nu ska jag snart dra iväg till frisören och bli brunett. Tror att den rödhåriga epoken är över för min del....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0